Jag är lyckligt lottad..

27/06/2014 | Inga kommentarer

.. som har en sambo som lär mig saker. Saker om mig själv, saker om min verklighet, saker om livet och döden och alltet. Inte på ett föreläsande sätt, inte ens på ett berättande sätt. Utan på ett samtalande och lyssnande sätt.

Att utforska saker tillsammans, vända och vrida på verkligheten och sanningar tills man kommer fram till att man inte vet ett dyft – jag älskar det.

Och i en värld där så mycket går ut på att vara duktig, komma med smarta argument, veta var man står, jobba hårt och tjäna pengar; i en sån värld är det skönt att ha någon att dela uppfattningen att stunden är till för att upplevas med. Någon att prata en hel dag med.

Jag vet inte vilken sorts människor som omger dig. Men jag vet att det finns vampyrer där ute som suger livsenergi och kraft ur varenda människa hen kommer i kontakt med. Människor som medvetet eller omedvetet får dig att känna dig sämst. Får dig på dåligt humör. Som inte tror på dig. Som ger dig dåligt samvete för saker du inte ska behöva ha dåligt samvete för. Som trampar på dig. Som stjäl dina stunder, ditt ”nu”.

Jag vet inte varför, men just idag vill jag uppmana dig att göra dig av med vampyrerna i ditt liv. Fuck ‘em! Jag tror nämligen såhär: om de älskar dig, då vill de göra dig glad. Om de sårar dig, då älskar de antagligen den kärlek som DU ger DEM. Alltså inte dig. Alltså är det inte så konstigt att de beter sig som om din livsuppgift skulle vara att göra dem lyckliga, när det istället borde vara deras önskan att göra dig glad. Om du önskar dem glädje, vill säga. (Annars är risken stor att du själv är en vampyr!!)

Varför jag säger det här är för att jag tycker att livet är för fint för att slängas bort på människor som inte lär dig något och som vägrar lära av dig. Som inte lyssnar. Som inte bryr sig.

För det finns hjältar därute som väntar på att få lära känna dig. Som kommer älska dig och vilja dig väl. Du, som jag, har säkert stött på ett par sådana. Som får dig att skratta. Att vilja skriva och sjunga sånger om dem. Som får dig att vilja åka över halva jorden för att hjälpa dem!

Och jag är så himla övertygad om att det är viktigt att både försöka vara och söka sig till människor som vill uppleva stunden. Som inte försöker smita undan livet. För det enda vi har är ”här och nu”, eller hur?

Jag är ibland helt hopplös när det kommer till att uppleva nuet. Jag blir stressad, orolig, irriterad. Då är det skönt att jag bor med en herre som aktivt jobbar för att låta mig uppleva stunden. Och så ofta jag kan försöker jag hjälpa honom att göra det samma.

Och efter idag, efter en frukost som blev lunch, som blev eftermiddagsfika, så känner jag mig helt enkelt förbannat välsignad. Och nu såhär i efterhand, på tåget påväg till Ransäter, kan jag så mycket lättare njuta av allt som finns runtomkring mig. Papper att skriva töntig poesi på, fält att iaktta utanför fönstret, podcasts att lyssna på, matlådan jag äter, luften jag andas OCH SÅ VIDARE.

Och hade jag inte varit i ”stunden” tidigare idag, så hade det helt enkelt varit svårare att vila i den nu med.

Så. To sum up. Dagens lilla recept på kalas-tårta á la livsfilosofi: Klipp banden med vampyrerna, var en bra kompis, hitta din lyssnande vän, fundera över livet ihop och njut av känslan att stunden blir ett med evigheten!

20140627-220006-79206131.jpg

20140627-220005-79205942.jpg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *